Ett litet inlägg angående det svenska språket.

Som de allra flesta av er vet bor jag tillsammans med en blivande svenskalärare samt en plit med stor ord- samt grammatikkunskap. Då jag e en liten rackare som tycker att det viktigaste och nödvändigaste är att andra har möjlighet att förstå åtminstonde en del av innebörden av det jag säger händer det ibland att det blir stora språkliga krockar här hemma.
Ja så farligt är det inte. Tycker inte jag i alla fall. Igår berättade Joe bedrövat att hon läst på en tvålbehållare på finkan. Denna hade en text på baksidan och där stod det något i stil med "dem blir inte bara rena utan också lena". KATASTROF, d skulle ju vara DE!!! Inte dem! Detta förde med sej en anmärkning om min blogg. Medvetet skriver jag ju mycket sällan ändelser på verb. Exempel på detta kan vara: idag duscha jag Djungeljim, Bad hair day och Herbert jr., som ni märker fattas det -de efter duscha. Detta kan jag hänvisa till min mellanstadielärare som envisades med att med en röd penna stryka under varenda verb som jag inte hade ändelser på. Som ni allesammans förstår orsakade detta att mer eller mindre hela mina skrivböcker var förstörda med rött kladd. Eftersom jag på eget bevåg skrev väldigt mycket berättelser och dylikt under den tiden måste det gått åt en hel del pennor, kanske det som kraschat skolekonomin?... Hur som helst, för att få ett bra omdömme la jag till de förbaskade ändelserna. Tyckte att detta var mycket onödigt eftersom jag kunde böja verb, andra förstod vad det stod även om jag inte haft med ändelserna samt att jag redan då insåg att när jag skrev brev till en högre insats eller dylikt så kunde det va bra för utseendets skull att ha med även de sista bokstäverna i ordet. Men eftersom min blogg finns till mesta dels på skoj så SKITER jag i ändelser o annat grammatiskt! Men ni som stör er kan ju alltid försöka övertala mej till att börja skriva på ett mer korrekt sätt.