Jag älskar Tensta!

Idag vill jag skriva ytterligare en kärleksförklaring till Tensta. I rulltrappan som leder upp från tunnelbanan i Tensta står man stilla. Man står stilla o låter rulltrappan föra en upp. Inga problem att stå på vartannat steg. Här tycker vi om varandra. Om någon trots allt går i rulltrappan som går upp har denna troligtvis en mycket god andledning. Men vi allra flesta har inte det utan står där o liksom umgås. Ibland utbyter man ett par ord. O ibland tar man till och med följe en bit o samtalar lite. Hemtrevligt känns det.