vissa dagar

Vissa dagar känns helt fel. De inte bara känns utan ÄR helt fel. Från början till slut. Igår var en sådan dag. En FELdag. Egentligen inget specifikt men ändock allt som var fel. Livet i sej självt bara. Sådana dagar är jag inte lika tacksam som annars för att jag är känslig. Men idag är en annan dag. En ny dag och idag är en bra dag.

Medan nagellacket torkar...

...tänkte jag skriva ett litet inlägg.

Katter.

Egentligen e jag inte så förtjust i katter. Under en månad är jag o S kattvakter åt grannarnas katter. Halva tiden har nu gått. Inte nog med att jag inte är så förtjust i katter, känner av en del allergi av dom så är dom helt tokigt besvärliga!! Den ena vill äta allt, krafsar o slänger sej över allt som den tror går o äta. Den ska ha någon typ av dietmat, så den inte blir för tjock. Den andra katten matvägrar. Slickar i sej maten vilket gör att det tar en otrolig för den o få i sej. För att inte den glupska katten ska sno anorexiakattens mat måste man sitta o vakta medan den äter... efter ett tag drar anorexiakatten o man måste hämta den o mata den med sked! Mata en katt med sked?! Den ska ju springa o fånga råttor... hmmm.

Hur som helst måste jag faktiskt erkänna att jag blivit mycket förtjust i dessa besvärliga katter. Fast egentligen tycker jag ju inte så mycket om katter...

Varför inte bara säga du?

Härom dagen när jag satt på t-banan påväg hem, försluten i mina egna tankar och läsandes satte det sej en man mitt emot mej. Lade inte direkt någon större vikt och uppmärksamhet vid hans närvaro förens han började prata. Konstant och oerhört störande babblade han HELA vägen. Han verkade inte alls haja att jag satt o läste, även fortfarande när han babbla. Vanligtvis uppskattar jag sällskap, även av främande människor på t-banan. Men tajmingen var riktigt kasst och han lyssna inte alls på svaren han fick och pratade om mycket mycket märkliga ting. Upprepade gånger sa han sedan "oj jag ska inte störa." o så ändå babbla han på. Dessvärre skulle han av på samma station men tack o lov sa han hej då o ställde sig innan mej så jag gick till en annan dörr o pustade ut. Efter att ha lyssnat på någon som pratat i typ 250 ord i minuten o utan att själv få en syl i vädret blir man ju helt slut ju... särskilt om man egentligen inte ens vill snacka med personen ifråga. Aja när jag sedan stod i rulltrappan kommer någon gåendes åt fel håll i den o denna någon lägger en hand på min axel o frågar "Is it ok if I call you my baby?" Självklart var det samma snubbe. Vid d laget lessna jag totalt o gav till svar "det är ett fritt land o jag antar att jag inte kan stämma dej för att du säger så... så..."
Hans kommentar blev " eller föredrar du kanske maschanjang?". Spontant tänkte jag då att ja absolut föredrar jag "... jang" vad d nu betydde på hans språk, fick ju ialla fall mej o tänka på de tre muskutörerna... innan jag hann svara sa han med en enorm entusiast "nä nu vet jag något som du kommer gilla, I will call you my Lady". Snabbt innan hann skulle hinna fortsätta sa jag då redigt irriterat " varför inte helt enkelt bara säga du?, du funkar alldeles utmärkt att kalla mej för!"

Punkt slut hej då.

Två goda ting

I Mariefred finns det en affär som heter



"Två goda ting,

kaffe & choklad"


Skulle ju kunna varit min affärsidé! Verkligen klockren affär. Och mycket gott har dom! På tal om d sitter jag nu med en kopp espresso & en chokladbit. Både kaffet & chokladen fick jag av Sara, Tack!

Ljuvliga inköp!

Det finns sååååå mycket snyggt! Detta e ju bara såååå underbart! Verkligen min klädsmak som det vimmlar om i affärerna. Bäst o passa på ;o) innan allt e borta o d kommer massa fu... eller i alla fall mindre snygga kläder igen. Handlar ju vanligtvis väldigt lite kläder men nu när allt, ja faktiskt nästan allt, som finns i affärerna e så snyggt ska jag lyxa till d o förnya min garderob en aning.

Topfem köpen för de senaste två veckorna (rangordnat med det allra bästa köpet längst upp):

* En svart sparkdräkt, (hehe, det e alltså ett par byxor o en tubtop i ett).

* Ett par rutiga hängslen.

* Ett par pösiga jeansshorts.

* Ett lila plasticskärp.

* En knallröd tröja.


Let´s go shopping...!

regn

I förmiddas när jag skulle bege mej till stan i en vit kjol spöregna d. D va tanzaniaregn. Paraplyt hjlpte inte på något vis. Regna så mycket att de va som o stå under en stupränna. Frosa längs gatorna o jag va genomblöt på tio minuter. Kunde inte annat än att börja skratta. Helt underbart. Gick förbi en bekymmrad man som antagligen trodde jag var från vettet när han hörde mitt skratt. Han verka inte direkt lika glad...

Shoppingen i stan gick dock prima. Hitta diverse coola associarer o lite kläder ;o) Dock inte den svarta kjolen som jag sökt i typ fyra hm:affärer nu. Jag e dock mycket nöjd ändå. O vädret sprack upp o blev underbart sommrigt det oxå. Gick upp til farmor en sväng o åt sedan underbart gott med mor o far på Faros. En grekisk restaurang jag varmt kan rekomendera! MUMS!!

traumatiska ting

Idag var jag alldeles för nära att äta rått kött. Thailändare har ju en hel del speciella matidéer, eller egentligen e d väl inte något typiskt thailändskt med rått kött men äckli..., oj förlåt mej, mindre gott mena jag, är det. O rätten idag var mycket lik den starka tomatröra dom gjort tidigare som var suverän. D vet ju om att jag har lite svårt för musslor, oregelbundet kött o otillagat kött. Såg hans ansikte förvridas i en grimas som tydde på tillbakahållande av asgarv. Förstod att något inte var som jag trodde. Han vek sej dubbel. Av skratt. Menade så snällt att han inte ville hindra mej från enormt positiva matupplevelser. Bara till o hoppas att dessa matupplevelser, att jag var så nära munnen med det blodiga köttet, inte satt några djupare men. Men smaken e som baken... tur att min bak e som den e... eller nått.